Du vet säkert att det är skatt på inkomst från kapital. Säljer du aktier med vinst, blir det en skatt som ska betalas. Men visste du att det motsatta också gäller? Om du betalar mer ränta än du får in, då ger det upphov till en skattesänkning.
När du deklarerar din privata ekonomi för ett visst inkomstår, får du göra avdrag för de räntor som du har betalat under året. Skatteverket kallar det ”skattereduktion för underskott av kapital”, men till vardags brukar man prata om ”ränteavdrag”. Vi ska gå igenom det, men först helt kort om hur skatteavdrag fungerar.
Vad är skatteavdrag?
Generellt betyder skatteavdrag precis det som det låter som: Man drar av från skatten. Man minskar skatten som man behöver betala med ett visst belopp, själva avdraget. Formellt sett heter avdrag ”skattereduktion”, och det betyder ju just minskning av skatten. Nu ska vi förklara hur det går till.
Så fungerar ränteavdraget
Ränteavdraget är som sagt ett belopp som man drar av från den skatt man måste betala in. Skatten minskar alltså med ett visst belopp, beroende på hur mycket ränta man har betalat. Regeln är enkel i grunden.
Skatteavdraget för räntor på lån och krediter beräknas enligt följande:
- 30 % avdrag upp till 100 000 kronor
- 21 % avdrag över 100 000 kronor (överskjutande delen)
Avdraget blir alltså procentuellt mindre för den delen av räntekostnaden som ligger över 100 000 kronor. Vi ska titta på ett par exempel längre ner.
Totala räntorna räknas
Innan vi går vidare ska vi göra klart att det är dina totala räntor som räknas här. Din totala ”räntebilans”. Ja, du får dra av på skatten för räntor som du betalar, men du får även betala skatt på räntor som kommer in, exempelvis från sparräntor och aktieutdelningar. Samma procentsats gäller åt båda hållen, så reglerna är ”symmetriska”. Det finns en logik i detta.
Det man egentligen tittar på när man beräknar ränteavdraget är det som kallas underskott av kapital, med andra ord dina räntor minus dina kapitalinkomster. Dina räntekostnader måste vara större än dina kapitalinkomster om du ska kunna göra något ränteavdrag. Låter det förvirrande? Ingen fara, vi ska gå igenom allting i detalj, steg för steg.
Så räknar du ut ränteavdraget
För att beräkna vilket ränteavdrag du har rätt till, måste du först räkna fram ditt underskott av kapital. Utifrån den siffran räknar du sedan ut avdraget som en procentsats.
Uträkning av ränteavdrag steg för steg:
- Summera alla räntekostnader under året: R.
- Summera inkomsten av kapital under året: I.
- Beräkna underskottet av kapital:
U = R – I - Om U > 0, beräkna ränteavdraget:
A = 0,3*U + 0,21*(U – 100 000)
(Om underskottet är mindre än 100 000 kr skippar du den andra delen av uträkningen.)
Fortfarande oklart? För att verkligen försäkra oss om att du är med på alla turer ska vi räkna igenom ett par exempel.
Ränteavdrag, exempel 1
Du har betalat 150 000 kr i ränta under året. Du har inga inkomster av kapital. Alltså har du ett underskott av kapital på 150 000 kr.
Ditt ränteavdrag beräknas i två delar:
- 30 % på räntan upp till 100 000 kr = 30 000 kr
- 21 % på resten av räntan (50 000 kr) = 10 500 kr
Totalt ränteavdrag summeras alltså till 40 500 kr.
Ränteavdrag, exempel 2
Det här exemplet är mer komplicerat, eller mer komplett. Du har haft en årsinkomst på 420 000 kr. På detta har du betalat 94 000 kr i skatt. Du har betalat 48 000 kr i ränta under året men också tjänat 3 000 kr från en investering.
Totalt ser bilden ut så här:
- Inkomst av tjänst: 420 000
- Skatt: 94 000
- Inkomst av kapital: 3 000
- Ränta: 48 000
Vi räknar ut ränteavdraget:
- Underskott av kapital:
U = 48 000 – 3 000 = 45 000 - Ränteavdrag:
A = 0,3 * 45 000 = 13 500
Ditt ränteavdrag blir alltså 13 500 kronor. Till slut minskar du din skatt med ränteavdraget på följande sätt:
- Skatt: 94 000
- Ränteavdrag: 13 500
- Slutlig skatt: 80 500
Genom att du har haft räntekostnader som överstiger kapitalinkomsterna minskas alltså den skatt du faktiskt ska betala till 80 5000 kronor. Du får en skatteåterbäring på 13 500 kr (förutsatt att inga andra förändringar tillkommer).
Lägre lånekostnad pga. skatteeffekt
Nu har vi gått igenom hur ränteavdraget räknas fram, och vi har sett hur det påverkar skatten totalt över året. Det finns en viktig lärdom här som du inte får missa. Den påverkar dina ekonomiska beslut – eller borde i alla fall påverka dem.
Att räntekostnader leder till sänkt skatt gör nämligen att kostnaden för att ta ett visst lån blir lägre än man kanske tror vid första påseendet. Ofta beräknar man ju kostnaden för ett lån som summan av avgifter och räntor. Nu vet du att det inte är riktigt hela sanningen.
Tips: Kostnaden för ett lån blir lägre tack vare skatteeffekten.
Du kan alltså ta ett något högre lån för en viss månatlig eller årlig kostnad, eftersom en del av räntekostnaden kompenseras av sänkt skatt. Självklart gäller det bara om du verkligen har ett underskott av kapital. (Du måste även ha skattat för inkomst av tjänst för att kunna göra avdrag.)
Vilka lån räknas för ränteavdraget?
Ränteavdraget gäller för alla lån med endast ett fåtal undantag. Det vanligaste undantaget gäller studielån. Lånet från CSN räknas inte in i uträkningen av ränteavdraget, men det beror på att räntan redan har justerats med avseende på detta och är lägre än den annars skulle ha varit.
Även lån mellan privatpersoner räknas på samma sätt som banklån, bolån osv. Men i och med att de inte ingår i de kontrolluppgifter som finansiella institutioner är skyldiga att lämna in till Skatteverket, måste du själv se till att det privata lånet kommer med i deklarationen.
Självklart gäller ränteavdrag bara för räntor på lån för vilka du själv är betalningsansvarig. Och om du har tagit ett lån tillsammans med någon annan, till exempel din sambo, får du bara dra av den del av räntan som du faktiskt har betalat. (Vilket ger möjlighet för en viss (tillåten) skatteplanering, som vi ska titta på längre ner.)
Kostnad för återbetalning i förtid ingår
Om man tar ett lån till fast ränta, till exempel ett bolån, och vill lösa lånet i förtid, innan det löper ut, då kan det hända att långivaren påför en avgift. Den kallas räntekompensation, eller ränteskillnadsersättning. Det här kommer sig av att långivaren gav dig en liten rabatt på räntan som tack för att du låste lånet under en viss period, och när du nu kliver av lånet i förtid vill de ha tillbaka en del av den rabatten.
Den goda nyheten är att även räntekompensationen räknas in som en räntekostnad när du beräknar årets ränteavdrag.
Flytta ränta mellan sambos
Om du och din sambo delar på ett lån, till exempel ett bolån, kan det ibland löna sig skattemässigt att dela räntan i andra proportioner än 50/50. Det hänger ihop med att ni kanske har olika räntekostnader och kapitalinkomster i övrigt. Målet är då att försöka undvika att en person har kapitalunderskott över 100 000 kr.
Låt oss anta att ni två har kapitalunderskott på 60 000 kr respektive 140 000 kr. Då skulle ni tjäna på att omfördela räntekostnaden så att båda får ett kapitalunderskott på 100 000 kr. I det här exemplet skulle det ge ett ränteavdrag på 60 000 kr istället för 56 400 kr. Genom att vara lite smarta spar ni alltså 3 600 kronor som ni får behålla istället för att betala in dem i skatt. Ni kan alltså stoppa 1 800 kr var i fickan.
Ränteavdrag varje månad
Normalt sätt beräknas och justeras ränteavdraget en gång per år, i samband med att deklarationen är inlämnad och restskatten eller skatteåterbäringen beräknas. Men om du vill ha en jämnare ekonomi och slippa ligga ute med en räntekostnad som du vet att du kommer att få tillbaka, kan ränteavdraget göras periodiskt med hjälp av jämkning. Du anmäler helt enkelt till Skatteverket hur mycket skatt du anser dig behöva betala per månad, och du slipper ligga ute med pengarna.
Då kan du å andra sidan inte se fram mot den trevliga överraskning som en oväntad skatteåterbäring kan innebära!
